QuRan 91 الشمس

Ash-Shams Solen meccan total:15

  1. وَٱلشَّمۡسِ وَضُحَىٰهَا
    Waalshshamsi waduhaha
    VID SOLEN och dess [bländande] sken
  2. وَٱلۡقَمَرِ إِذَا تَلَىٰهَا
    Waalqamari itha talaha
    och vid månen, när den lånar dess ljus
  3. وَٱلنَّهَارِ إِذَا جَلَّىٰهَا
    Waalnnahari itha jallaha
    Vid dagen, när den gör [jorden] synlig
  4. وَٱلَّيۡلِ إِذَا يَغۡشَىٰهَا
    Waallayli itha yaghshaha
    och vid natten, när den sveper [världen] i mörker
  5. وَٱلسَّمَآءِ وَمَا بَنَىٰهَا
    Waalssamai wama banaha
    Vid himlen och Den som har rest dess [valv]
  6. وَٱلۡأَرۡضِ وَمَا طَحَىٰهَا
    Waalardi wama tahaha
    och vid jorden och Den som har brett ut dess [yta]
  7. وَنَفۡسٖ وَمَا سَوَّىٰهَا
    Wanafsin wama sawwaha
    Vid människans väsen och Den som har format henne [med sikte på den uppgift som hon skall fylla]
  8. فَأَلۡهَمَهَا فُجُورَهَا وَتَقۡوَىٰهَا
    Faalhamaha fujooraha wataqwaha
    och nedlagt i henne både syndfullhet och gudsfruktan
  9. قَدۡ أَفۡلَحَ مَن زَكَّىٰهَا
    Qad aflaha man zakkaha
    Helt visst skall det gå den väl i händer som [i detta liv] strävar efter att rena [sin själ]
  10. وَقَدۡ خَابَ مَن دَسَّىٰهَا
    Waqad khaba man dassaha
    men den som begraver den [i synd och mörker] skall gå mot fördärvet
  11. كَذَّبَتۡ ثَمُودُ بِطَغۡوَىٰهَآ
    Kaththabat thamoodu bitaghwaha
    I SITT trotsiga högmod förnekade [stammen] Thamud sanningen
  12. إِذِ ٱنۢبَعَثَ أَشۡقَىٰهَا
    Ithi inbaAAatha ashqaha
    och den uslaste bland dem störtade fram [för att utföra sin gemena handling]
  13. فَقَالَ لَهُمۡ رَسُولُ ٱللَّهِ نَاقَةَ ٱللَّهِ وَسُقۡيَٰهَا
    Faqala lahum rasoolu Allahi naqata Allahi wasuqyaha
    trots att Guds sändebud sade till dem: "[Detta är] Guds kamelsto; vattna henne [och låt henne inte komma till skada]
  14. فَكَذَّبُوهُ فَعَقَرُوهَا فَدَمۡدَمَ عَلَيۡهِمۡ رَبُّهُم بِذَنۢبِهِمۡ فَسَوَّىٰهَا
    Fakaththaboohu faAAaqarooha fadamdama AAalayhim rabbuhum bithanbihim fasawwaha
    Men de påstod att han ljög, och så slaktades kamelstoet på det grymma sättet - varpå deras Herre lät straffet drabba dem och förgjorde dem till sista man på grund av deras synd
  15. وَلَا يَخَافُ عُقۡبَٰهَا
    Wala yakhafu AAuqbaha
    ingen [av dem] fruktade nämligen följderna [av dådet]